Det florerar mycket myter kring fågelmatning. Vi har gått till botten med 24 av dem!
När fåglarna har ungar är det viktigt att utfodra dem med mjölmask!
En myt till som ofta sprids av oss som säljer fågelmat. I själva verket är naturen full av naturlig fågelmat när fåglarna har ungar – eller rättare sagt borde vara det. För en trädgårdstrend pekar tyvärr mot sterilare trädgårdar, och det gynnar vare sig insekter eller fåglar.
Vanliga argument från oss som säljer fågelmat är att det är så hektiskt för ”fåglarna”. Stödmatar man föräldrarna får de mer energi att mata ungarna. Och så är det bra med proteinrik mat – så mata gärna med dyr levande mjölmask så gör du en insats för ”fåglarna”.
När man läser den här typen av argumentation knyter det sig hjärtat – man vill bara hjälpa de stackars ”fåglarna” som har det så svårt att hitta insekter till ungarna! Köpa de här produkterna ett snällt företag erbjuder dig så att du kan återställa balansen i naturen........
Någon gång har vi till och med läst att det är så viktigt att mata ”fåglarna” nu eftersom insekterna drastiskt minskar på grund av all besprutning. Ett argument som är lätt att köpa om man inte tänker efter. I själva verket är det en slags dubbel ironi. Dels är det inte de fåglar som har det svårt p.g.a färre insekter i landskapet som kommer fram till en fågelmatning. Dels för att fågelmaten företaget sålde har odlats med hjälp av besprutning. Det blir lite som om en burkpantare kommer på den briljanta idén att själv köpa läsk för pantpengarna för att få mer burkar att panta…..
Om man säljer besprutad fågelmat kan det verka ihåligt att argumentera för vikten av att mata fåglar just på grund av att det blir allt mindre vilda insekter av all besprutning.
På slåttergubben lyfter vi blicken
Vi ser svalorna, de tar vare sig frön eller mjölmask. De är beroende av en rik tillgång på flygande insekter. Tyvärr ”glöms” svalor, sångare, gök, bivråk och i princip alla andra fåglar bort av de som argumenterar för att vi måste hjälpa ”fåglarna” med sommarmatning. Det är lätt att bara etablera relationer med några få arter och glömma de andra, inget konstigt, men naturen vinner enormt på om vi kan ha en nära och förstående relation med mångfalden i sig. Att vi vågar släppa kontrollen och bara underlätta för ekosystemen från grunden och se vad som händer. För det finns ingen som har koll på alla arter. Det går bra att lära sig Sveriges alla 250 arter fåglar. Men vi har även ca 50 000 arter insekter! De är också arter med rätt att leva i livskraftiga bestånd.
Lövsångaren har få sett, men det är Sveriges vanligaste fågel. Den är helt beroende av vilda insekter för sin överlevnad året runt. Lövsångaren finns i trädgårdar med hög biologisk mångfald, men syns alltså sällan, inte heller på en fågelmatning. Foto Mikael Schulin
Hemma hos Janne (Slåttergubben) häckar tornfalkar. Att snickra och sätta upp en holk är enkelt. Men hur matar man dem? Jo - här gäller det att bygga ekosystem från grunden som 100tals arter har nytta av. Över den stora anlagda ängen ryttlar ofta tornfalkar efter fågelmat i form av gnagare. Och här svirrar tornseglare och ladusvalor på jakt efter insekter. Riktigt häftig fågelmatning är vad det är! Foto Jan Wester
Ladusvalan kommer aldrig till en fågelmatning med frön eller mjölmask. Om det inte finns tillräckligt med vilda flygande insekter kommer minst en av de här ungarna svälta ihjäl. Ett litet drama ingen märker eller får en närmare relation till. Att köpa ekologiskt, stödja svenska naturbetesmarker och själv anlägga en äng eller våtmark är bästa sättet att mata ladusvaleungar Foto: Lars E Johansson
Visst kan fågelmatning hjälpa igång ett vidare naturintresse – men vi blir oroliga över retoriken i de flesta texter om fågelmatning som så yvigt pratar om att vi måste vara rädda om ”fåglarna”, men egentligen inte menar det. Det finns risk att vi hamnar i en bubbla där det är ok att ha en väldigt steril trädgård och sen ge ett par tre arter massor fågelmat året runt och tro att man gör naturen något bra. Det blir lite som en djurpark där vissa arter får vara med, men det stora flertalet är helt exkluderade.
Läs mer om de här resonemangen i myt 9 och 14.
Hur kan vi hjälpa fler fågelungar att klara sig? Och samtidigt gynna hela naturen?
Vill man vara snäll mot insekterna och de fåglar som finns i jordbrukslandskapet som har det svårt på riktigt så som sånglärka, storspov, stenskvätta och tofsvipa så är det en självklarhet att alltid välja ekologiskt. Inte för att mata dem utan för att de ska kunna leva! Så tänker vi på slåttergubben i alla fall. Vi bryr oss om alla fåglar på riktigt, så det vore extremt dumt av oss att köpa in besprutad mat som ni kunder ska ge till fåglarna.
Kött har fått ett allt för dåligt rykte senaste tiden. Mejeriprodukter slinker som vanligt undan köttdebatten och det är skillnad på kött och kött. Vi behöver köpa mer bra kött från svenska naturbetesmarker och drastiskt minska kött från djur som står och inte bidrar till det (grisar, höns, ägg, och mycket av det konventionella nötköttet). Kött från naturbetesmarker behöver vi mer av - de måste öka - inte försvinna mer och mer som de gör nu. Det är katastrofalt för många insekter, växter och inte minst fåglar som t.ex bivråk och törnskata. Så köp svenskt ekologiskt nötkött och fårkött. Svenska ekologiska (och oekologiska) mejerivaror bidrar även de natubetesmarker, men i allt mindre utsträckning tyvärr - trenden är att mjölkgårdar blir större och större och det blir allt mindre betad mark för varje liter mjölk man köper. Bättre då att minska ned sin konsumtion av mejeriprodukter och öka mängden bra kött.
Naturbetesmarker är superviktiga - köp kött från djur som garanterat betat sådana! Foto Emil Nilsson
Skapa mer biologisk mångfald på mark du har makt över - mer död ved, komposter, lövhögar, naturliga dammar, jordblottor, sandhögar, mer blommande växter och inte minst äng. Denna mest fantastiska form av fågelmatning blir en insektsfabrik för svalor och andra fåglar i din trädgård. För svalor och många andra insektsätare kommer inte fram och äter mjölmask, hur fint den än presenteras. Insektshotell kan vara trevligt, men du behöver INTE köpa utan kan göra egna! Dessutom är de ofta felkonstruerade med för stora hål och du får hål i plånboken. Insektshotell är som fågelholkar - de bidrar inte till den biologiska mångfalden. Den måste byggas från grunden och inte köpas i form av piffiga prylar som passar någon enstaka utvald art. Borra några djupa hål i en stock istället - de hål som är 2-4mm är viktigast och attraherar flest arter. I ett fungerande ekosystem finns de här hålen naturligt i död ved mm....
Bor du på landet? Då kan du/ni hyra en plätt mark av grannbonden för att skapa mångfald - anlägga en äng längs ditt promenadstråk eller våtmark. Din omgivning kommer att skina! Kommunicera - det är väl investerade pengar för balans i naturen!
Bor du i stan? Påverka din kommun att anlägga mer ängar på ytor som inte används till bättre saker.
På slåttergubben hävdar vi bestämt att det är så här man matar fåglarna på sommaren- visst är det vackert?! Just här är det en slags äng som Janne(Slåttergubben) gräver lite i varje år just för att behålla växter som behöver störd och blottad jord för att klara sig i längden. Vallmo, blåklint, färgkulla och blåeld tex. Foto Jan Wester
Sen är det såklart bra för balansen i naturen att leva på ett allmänt miljövänligt sätt, jobba mindre, göra mer själv, laga saker och cykla mer. Bo flera ihop för att spara pengar och boyta. Rösta på ett parti som prioriterar biologisk mångfald. Stöd en dagstidning som prioriterar hållbarhet. Engagera dig ideellt i något företag eller organisation eller parti som vill förändra. Res hållbart... ja ni kan det där. Ett hållbart samhälle och leverne bidrar till mer insekter, fåglar och balans i naturen.
Lycka till med din sommarmatning!
Psst... Det är inte fel att mata fåglarna lite på sommaren också - men kom ihåg att bygga ekosystem från grunden är det viktigaste! Våga släppa kontrollen och se vad som händer när du bjuder in naturens härliga mångfald till dig. För du kommer att bli belönad av en djupare typ av relation som inte är beroende av att du slantar upp pengar hela tiden till ett externt företag, nu är det istället du som är företagsledaren. Du bygger en vital organisation där du inte ens har koll på namnet hos alla medarbetare!