Havrekärven - bra eller dålig?

Julkortsbilden med havrekärven full av röda domherrar sitter väl etsad på våra näthinnor. Denna bild bör vi skänka en vördnadsfull tanke åt i våra dagars överflödiga jular.

Den är från en tid innan stora tröskor gick fram över ännu större fält. En tid då självbindaren eller rent av en mänsklig hand band kärvar av all skördad säd. Kärvar som, under oro för vädrets makter, torkades på krakar ute på fälten. Väl inne på logen påskyndade möss och råttor bondens önskan att få den tröskad. Tröskning innebar i en svunnen tid att med slaga om vintern slå ut sädeskornen och sedan sålla agnarna från vetet. Det spill som blev gavs till djuren men en del hamnade på ladugårdsbacken där gulsparvar, gråsparvar, pilfinkar, domherrar och i södra Sverige även kornsparv och tofslärka kalasade på frön från vilda åkerväxter och spillsäd. Lite senare i historien fanns motordrivna tröskverk som var för dyra för varje gård att äga. Så man delade. På så sätt skedde tröskning i trakten hela vintern. Fågelflockarna kunde enkelt hålla koll på vart tröskverket var från dag till dag – för där fanns spill att kalasa i. Tröskspill som kommit till av att kärve för kärve, i tusentals och åter tusentals, matats in av frusna händer överallt i vårt avlånga land.

Kärven må vara historia
– men den pryder din fågelmatning. Släng gärna ut lite tröskspill på backen också. De hör ihop. Skänk en tanke till en tid då man bokstavligen fick slita för brödfödan. Ett slit av tusentals bönder som gjorde landskapet öppnare, blommorna fler och luften lite renare än den är idag med alla motorer till hjälp. En tid då gulsparven, gråsparven och kanske även domherrarna var mycket vanligare än vad de är idag. Trots att vi ymnigt matar dem med importerade och besprutade solrosfrön och jordnötter. En tid då julens överflöd var att ge en av kärvarna till fåglarna utanför fönstret.

Havrekärven är en symbol för slitet som gav mångfald i markerna. Idag är vår utmaning att styra jordbruket i en riktning som kan behålla och återskapa så mycket som möjligt av denna mångfald. Det behöver inte kosta mycket i förhållande till det arbete som besparats med alla rationaliseringar. Till exempel att ha några säckar med ”tröskspill” hemma på gården och pytsa ut på ladugårdsbacken under vintern.

Men utan miljöhistorisk insikt är det svårare att förstå vad som behöver göras och varför. Projektet ”Fågelskådare och lanbrukare i samarbete” som SOF är en stor del av går ut just på detta. Att förstå varför och hur vi kan göra kostnadseffektiva åtgärder i dagens supereffektiva jordbrukslandskap. Först ökas kontaktytorna mellan fågelskådare och lantbrukare genom fågelinventering av en gård. Tillsammans med en expert träffar man sedan lantbrukaren och går igenom möjliga åtgärder samt fågelfaunan på gården. Inventerande fågelskådare behövs över hela landet. Ta chansen!

Gulsparvar hos slåttergubben
Åkerfrön från Limabacka - så nära tröskspill vi kan komma