Fågelmatning för ett levande jordbrukslandskap - vad är det?

Först måste vi förstå vad fåglarna levde av om vintrarna förr i tiden innan vi aktivt matade dem. De kunskaperna kan vi blanda med dagens samhälle och vårt nya sätt att mata fåglar. Då blir det riktigt intressant! Vi måste identifiera vad som saknas idag. Vad är det våra stannfåglar har överlevt av alla år vi inte aktivt matade dem? Helt klart är att stannfåglar som tofslärka och kornsparv idag nästan helt saknas i Sverige. De klarade sig fantastiskt bra under början av 1900-talet då fågelmatsbranschen (som idag är en miljardindustri) omsatte ungefär 0kr. 

Tänk att i varenda liten lada ute på landet fanns djur.
100 000-tals levande små gårdar var ett dukat fågelbord som nu ersatts av några få djurindustrier. Småskalighet och djur leder till bra möjligheter för födosök. Här gulsparvar som födosöker i spill av hö och foder hos utegrisarna.

Daglig utmockning – där finns alltid frön, döda och levande insekter. Ett fång hö på marken till hästen så den står still – några gräsfrön blir liggandes och kanske en torkad skalbagge.

Innan bilarnas och lastbilarnas tid
var, åtminstone i Skåne, vägarna ett uppdukat fågelbord. Här kom spill och hästbajs året runt. De hölls någorlunda öppna genom tramp och skottning. Nya frön, insektsägg, puppor och insekter dök hela tiden upp under vintern.

100 000-tals Levande gårdsmiljöer – ut och in med människor, djur, hö, halm, foder - det blir alltid något kvar till bl.a gulsparvarna.

Djur som är ute/får gå ut på vintern. De trampar upp, drar omkring, tappar loppor? och spiller foder. Här trivs många fåglar. Rapphönsen brukar kila kring fåren. Djuren dör ibland och ett dött djur är enormt mycket mat för kråkfåglar, rovfåglar och koltrastar. I tiderna när nästan allt hemslaktades blev rester över.

Kvarnar i varenda liten by har ersatts av några få mycket effektiva och spillfria storindustrier. Rationellt och ryggbesparande för oss, trist för gulsparvar, tofslärkor, kornsparvar med fler som födosökte i avfallshögar och spill utanför kvarnen.

Skulor och kompost – fåglarna gillar inte att all sophantering är i plastpåsar och bränns upp i centrala anläggningar. Täta komposter är inte heller någon favorit. Många fåglar gillar att böka omkring i komposten. Jag misstänker att ugglan gärna sitter i trädet om natten i väntan på en mus eller råtta ovanför den öppna komposten. Kan vi då säga att vi också matar ugglor?

Hur kan fågelmatning bidra till ett mer levande jordbrukslandskap?

Tipsen nedan börjar med de enklaste, inte bara fysiskt utan också mentalt då de många gånger vänder upp och ned på normer och värderingar. Och då måste man vara stark för att våga! Här bidrar vi med bra argument. Många av tipsen kräver också att man bor på landet.

Bara genom att mata fåglarna så skapar du något som bryter av från det vintriga landskapet. Det är heller inte vilken gödselhög som helst utan prima näring till fåglarna.

Genom att byta till ekologisk/biodynamisk mat bidrar du enkelt till ett mer levande landskap där maten odlas. På dessa gårdar blir det mer insekter och bättre häckningsmiljöer för fåglarna. Denna passiva matning är en boll du sätter i rullning genom att köpa ekologiska frön. Du sätter en ännu större boll i rullning med biodynamiska frön. Där finns dock ett begränsat utbud.

Utöka matningen genom att börja strö ut åkerfrön i någon annan del av trädgården. På detta sätt gör du din trädgård mer levande. Kanske hjälper du då någon sällsynt vild åkerväxt att sprida sig. Just den växten kan vara helt nödvändig för någon ovanlig fjäril . Sedan kanske det finns en speciell fluga eller stekel som är helt beroende av att lägga ägg i just den fjärilens puppor….

Lägg en hög med grenar och ris i närheten av matningen, här kommer fåglarna gilla att söka skydd. Låter du den ligga året runt kommer du även gynna många vedlevande insekter och kanske någon fågel vill använda högen som bostad. Det blir som en mycket långsam vedkompost som du bara fyller på.

Fundera över de olika varianterna av mat för fåglar. Ska fåglarna få mat för människor eller hålla tillgodo med spill, rester och det som finns i naturen. Är det viktigt med lokalt odlad mat, spelar det roll om man stödjer sin lilla lokala kvarn? Vill jag odla en del själv? Transporter; en kort transport med lite är ofta sämre än en mycket lång transport av mycket. Den största koldioxidboven i transporter är ofta från affären och hem – om man kör bil förstås.

Skapa något som motsvarar en liten gödselstack nära fågelmatningen. Den kan också anläggas en bit bort, fördelen är då att du lättare lockar skygga fåglar. Nackdelen är sämre uppsikt. Har du djur själv så finns det sannolikt redan en naturlig stack på gården. Men du kan alltid göra en extra vid fågelbordet. Får och getter mockas som regel bara en gång på våren och då kan det vara bra att ta ut en kärra efter varje snöfall under vintern. Det du sopar upp i ladugården är också finfin mat att slänga ut.

Har du inte djur kan du redan tidigt på säsongen se till att hämta en släpkärra med hästgödsel (halm+bajs) från någo med häst i närheten – våga fråga och nämn gärna avsikten!!
Lägg i en hög nära matningen som du efter hand flyttar över till en ny hög under vinterns gång. Det är mest angeläget efter varje snöfall då allt som inte är vitt ”drar ner” överflygande fåglar.

Har du tur finns det en hästgård inom gångavstånd
.
Istället för gödsel är andra alternativ ren halm, hö (ensilage blir stenhårt när det fryser och innehåller väldigt lite frön). Återigen gäller det att våga fråga, bonden i närheten kanske gärna kör dit någon rundbal som ”blev över”. Löv från räfsningen hos dig eller dina grannar kan också fungera (om inte platsen är för blåsig). Allt detta innehåller alltid lite frön, döda eller levande insekter, kanske någon puppa eller ägg. Din egen gödselhög spetsar du med några nävar vilda åkerväxter från slåttergubben varje gång du ökar på den så blir det extra intressant!

Vad göra med högen när det blir vår? Enklast är att låta den ligga kvar på samma ställe i många år. Då fyller den sin funktion i en djupare mening. På sommaren kommer den prunka av åkerns vilda och odlade växter till glädje för insekter och fåglar. I slutet av maj/juni kanske du planterar ner en squash eller pumpa? Efter några år kommer du ha prima kompostjord i botten. Många insekter och deras larver har utnyttjat gödselhögen. Den stora larven av ollonborre älskar små gödselhögar och tar flera år på sig att utvecklas. De färdiga ollonborrarna äts gärna av måsar och andra fåglar på sommaren! Tänk efter – vad hade annars varit så viktigt med just den fläcken av gräsmattan? Nu kan du också förklara för den notoriskt gräsklippande grannen varför högen ligger kvar med stolthet i rösten. Annars kör du bort högen på våren till en annan kompost, eller använder som täckmaterial i någon rabatt/odling. Det minst nyttiga som kan hända är att du lägger det inne i skuggan bland träden och glömmer bort det – och det är ju inte så farligt!

Saknar du nära grannar (eller vet vad de går för) – ta en funderare på en året runt-öppen kompost. Skulor har i alla tider varit alla tiders för fåglar. Inte minst ben och animaliska rester. Du kan använda din egna ”gödselhög” att slänga matrester på. Den milda delan av året är det fint, både för balansen i komposten och skräpigheten, att täcka efter varje tömning. Hö, löv, sågspån, halm, barkmull, flis. Något som är torrt och inte så näringsrikt. Lägg gärna sågspån eller dylikt i botten på komposthinken så blir den fräschare! På vintern är det svårare att täcka och det är då fåglarna behöver komposten som mest! Möss och råttor som lockas dit är en deli nedbrytningsprocessen till kompostjord. De är också begärligt byte för ugglor och rovfåglar. Den somförst sänder in en bild/film till mig med en uggla vid sin gödselhög eller öppna kompost lovar jag gratisårsbehov av fågelfrön! Inomhus ska vi naturligtvis inte ha möss och råttor men ute är de som allaandra djur en del i ekosystemet. Inte minst är det viktigt med bra tillgång på gnagare för rovfåglar och ugglor - sommar som vinter.

Genom utformning av din trädgård och omgivning. Nu är vi inne på vart gränsen för vad fågelmatning är. Vi kan säga att gränsen är passerad. Men öppnar vi portarna kommer hela landskapet till oss. Vi kan faktiskt vara med och påverka fåglars hela livsmiljö. För en del av oss kan det vara en förlösande insikt. Trädgårdsarbetet får plötsligt ett mål och en mening. Prestigetävlingen med grannen om att ha kortast gräsmatta och minst maskrosor är helt plötsligt avlägset och omodernt. Året runt kommer fåglarna dra nytta av dina åtgärder. Och inte bara fåglarna, det är hela ekosystem som förändras – hundratals arter. Fåglarna är bara ett litet utsnitt som är mycket trevliga att studera och lätta att lära sig.

Det finns massor tips!
Nedan följer några men ingen trädgård är den andra lik och likformighet ska vi inte uppmuntra.

- Har du delar av gräsmatten du lika gärna kunde strunta i att klippa? Gör det! Låt det som växer växa.

- Ge upp maskroskampen. Många insekter gillar blommorna och hämplingarna är helt galna i fröna!

- Kör inte iväg med löven, gör en hög någonstans. Du kan också strunta i att räfsa, maskarna och gräsklipparen fixar det där tillsammans.

- Kör inte iväg med grenar o trädstammar. Stammar kan placeras fint i trädgården, efter många år är de åter jord. Då har mängder arter utnyttjat dem. Samla grenar i en hög, gärna lite öppet, inget att skämmas för. Bra för insekter och även fåglar att bygga bo i.

- Gräv! Har du ytor som bara står. Gräv och vänd lite i jorden efter ork. Du kan så i slåttergubbens åkerväxter men frön finns ändå i marken. När jorden är vänd växer andra arter i några år som är mer anpassade till åkerns liv. De har ofta mycket mer frön som gillas av fåglar. (Målla, gråbo, trampört, maskros, gråbo, penningört, tistel, kardborre mfl)

- Odla,
har du inte gjort det innan så skapar det en variation oavsett hur du gör. Tänk på att de vilda växterna även är viktiga för mångfalden i dina odlingar. Känn ingen press att vara för notorisk i rensandet!

- Skapa låga ytor sommartid. Fåglarna i det intensiva jordbruket har problem med att allt är för högt och tätt om sommaren. Där är gräsmattan en fantastisk tillgång! Dock är den lite för dominerande i trädgårdarna. En bar jordyta mitt i sommaren lockar också fåglar – gräv eller kör med jordfräs. Grusgångar och grusvägar är också viktiga, det går att spetsa med lite åkerväxter från Limabacka kvarn även om sommaren.

- Skapa/spara vilda ytor med buskar och träd. Gärna av många arter och som blommar vid olika tidpunkter.

- Latmansodla för naturen. Fixa en yta där jorden är bar i slutet av maj. (Ju längre innan såtillfället den är djuparbetad desto lättare för markfukt att nå fröna.) Släng på frön av det du vill, exempel (ringblomma, linfrön, bovetefrön, ärtor, vete, havre, åkerväxter från slåttergubben, honungsfacelia, gurkört, klätt, blåklint, vallmo). Kratta eller dra med en hacka så de kommer i jorden. Stampa och platta om du orkar så att fröna lättare får kontakt med markfukten. KLART! Nästa åtgärd tidigast nästa vår! Ju senare du sår desto längre har du en lockande bar markyta under sommaren och blommor längre på hösten. Så senast midsommar.

- Odla solrosor.Låt dem stå över vintern eller skörda för eget frö. Skördar du 120st och hänger på tork inne blir det en fin väggprydnad. Sätt ut en solros vid fågelmatningen för varje vinterdag. De minskar på väggen och ökar vid matningen.Ett fantastisk sätt att se vintern lida mot sitt slut!


- Plantera och odla de blommor du gillar, känn ingen press att skapa den perfekta perennodlingen. Det blir som det blir.

- Anlägg en blomsteräng av lite gräsmatta – det är otroligt vackert.

En plätt av gräsmattan har vänts upp och ned. Ytan jämnats till och krattats med ängsfrön från Pratensis och lite åkerväxter från Limabacka. Pilfinkarna dras som av en inbyggd magnet till den bara jorden, fågelbordet ligger intill laddat med allsköns frön. Visst finns lite frön även på denna jord men det är kanske insekter/puppor/ägg som lockar mest? Vem vet?

- Gräv en damm, eller låt någon gräva den. Du kan antingen använda det naturliga vattenståndet i marken eller använda duk för att få vattnet närmare markytan. Båda sätten har sina fördelar.

- Läs om ytterligare tips i boken ”Vilda grannar” som du kan köpa på Naturskyddsföreningen.

- Skaffa egna betesdjur. Du får en levande gård på köpet! Alla bitar faller på plats.

- Finns det åkrar nära din trädgård? Lantbrukare är ofta väldigt naturintresserade och nyfikna på nya saker. Tillsammans kan ni diskutera fram åtgärder som påverkar lite större ytor – det kostar lite men du kan få mycket valuta för pengarna och en fantastiskt fin omgivning runt huset! Att arrendera ett ha (100x100m) kostar ca 2-3000kr/år. Ta kontakt i god tid så att inte byråkratin kring EU-stöden påverkas.

  • Stora ytor kan enkelt beredas för latmansodling. Det enda du gör är att fixa sådden. Latmansodling kommer också vara gynnsam för naturen år 2 helt utan jobb! Är det en konventionell lantbrukare – bli inte avskräckt om herbiciden roundup föreslås! Det är en så naturlig del i det konventionella.

  • Erbjud att köpa raps eller vete som får stå kvar över vintern till fåglarna. Måste då vårplöjas eller kan bli träda (se nedan)

  • En markberedd yta till odling av färskpotatis blir inget jobb! Just odling av färskpotatis är bra för det blir mycket bar jord hela sommaren.

  • Gör en träda. Dvs stubben efter sommarens skörd får stå kvar över vintern och sedan hela sommaren. Det som växer, växer och det blir mycket frön insekter och fåglar. Föreslå att trädan ska stå två somrar och efterföljande vinter. Först våren därpå kan den plöjas. Oroa dig inte om det är en konventionell lantbrukare och herbiciden roundup kommer på tal.

Läs mer om "mångfald på slätten" på Jordbruksverkets hemsida.

Sveriges ornitologiska förening driver sedan flera år projektet ”lantbrukare och fågelskådare i samarbete”. Kort handlar det om att lära sig mer om varandra och att finna enkla åtgärder på gårdarna som gynnar fåglarna. Har du grundläggande fågelkunskaper kan du vara med!

Läs mer om Jordbruksprojektet!